skip to main |
skip to sidebar
Och nu är vi här. Jag vet inte vad jag ska tycka, men viktor har gjort scenografin, anette är projektledare och johanna är det största fan jag känner. Hittills har vi gått igenom 20 schlagerlåtar i någon slags förtimme. Jag som bokat bord på restaurang. Det kan jag ju glömma... Nu är det festival.
Nej. Nu känns det inte bra längre.
Känns okej. Till och med bra. Tränar man behövs mycket mat för att inte förlora formen.
Dagen då folk går runt med en ros i handen utan att skämmas. Även om de borde. Jag skäms för att jag är på bio en dag som denna. Men obs, det är under tvång och baconchips-mutor.
Vi äter trekantsmackor och dricker vitt.
Lever man en gång äter jag hellre kärleksmums vid datorn och är glad än att föröka efterlikna en grymt osexig size 0. Skulle aldrig funka för mig.
Jag är lyrisk. Har aldrig varit på en återvinning förut. Men det är tydlighen här man hänger på en söndag, snicksnackar lite, slänger en spis och lite så.
På babel just nu, spelar damn. Inte jättemycket folk men bra publik som gillar sitt skåneband.
Jag är ett föredömme för fenomenet flickvän idag. Nu är vi på spa, jag bjuder på allt och kroppen är redan gummiaktig av behandlingar, bassänger o champagne. Mer om detta sen. En observation med utsikt över torget är att i varberg går man inte ut.
