Det börjar bli ljust och det är fortfarande kö utanför. Vi valde snart bort det stora hårda technogolvet mot de sköna beatsen på våning två. I ett rum med rester från elagregat och mätare steg fukten snabbt. Och har man en gång lärt sig padeburret men inte hur det stavas, blanda det med house och ett stort leende på läpparna och golvet är ditt. Människorna runt om är dina åskådare. Älska att dansa. Älska att göra det bäst. Älska att göra det i berlin.
Johan stampade redan från början och fick mig att hänga av väskan för att dansa några timmar.
På toalettens pappershållare låg rester av pulver och i små rum hånglade vältränade män i bar överkropp. Med varandra. Någon i svart kostym frågade mig efter lsd. Inte första gången. Nej, jag klarar allt utan.
Min hy klistrar nu mot taxiskinnet och jag tänker på alla de som log mot mina studsande fötter. Bra natt.
Nu går vi in på panorama bar. Tung techno med 7 djs i kväll. I ett industriområde i ett gammalt kärnkraftsverk. Men här upphör bevisen. Kameran får ej komma in.
För en vanlig mojito i en gatukorsning på ett tragiskt ställe med hitreggaeton. Vi skulle ju nån helt annan stans. 240 kronor för en tur, dryck och tillbaka. Ja. Nu har vi sett hela pappel allé också. Dock ej tipset om bar republic. Det här skrattara vi hjärtligt åt men inte precis just nu.
Pasta med fikon eller citron och mynta. Andras bloggtips är bra att ha i fickan om man vill hamna på en mysig restaurang på alte schönhauser strasse. Ibland ska tips tas med en nypa salt eftersom man gärna romantiserar något av minnen. Och det som är fantastiskt för någon kanske handlar om en helhet av en vistelse, kanske minnet av en svunnen tid, alla vänner eller vad som än var bra då, snarare än en pasta. Jag skulle nog snarare säga bra än fantastisk om den lilla italienska restaurangen där allt diskas för hand. Nu går vi vidare till Prenzlauer berg för drinkar.
Gud vad jag är trött. Men jag orkar nog. Flera lager svart eyeliner så att ögonen nästan klibbar igen. Jag tycker det är snyggt. Tar 10 min max. Det kan bli kul att träffa tjejerna. Kanske
Och under S-ban bron ligger baserna inbyggda på rad. Det är synd att det inte går att skicka lukten, housetakterna i bakgrunden eller värmen från solen i min nacke. Det bär verkligen emot att ta sig till hotellet för ombyte till helkvällstass.
Vi hade flyt som vi sa. Hö hö. Vi kom ner till floden och ville döda lite tid innan kvällen. På något som innebär lite sevärdhet och mindre gång. 3 min till nästa båtur. Taget.
Ostron och champagne, hembakade kakor eller ost. När jag blir stor ska jag också gå med en korg ner till marknaden på hörnan och köpa färska grönsaker. Kanske en stor bukett blommor och en färsk hummer. I en luftig klänning. Åh romantik.
Det brukar hända när jag reser till mina städer. Och idag slog det till. Med levande jazz runt hörnan, en underbar brunch i solen och torghandel på gatan. Jag måste nog flytta. Kanske just precis till den där balkongen.
Min äldsta kusin bestämmer vilken gata vi ska ta. När det blir rött hjälps vi åt att putsa. 2 på en bil. Han har koll på pengarna och vi får alltid lite småpengar i fickan, till cigaretter och så. Han blir inte arg när jag röker. Jag gillar min kusin.
Efter 14 timmars gång blir det tidig läggdags berlinmått mätt. Inte ens en fredag och bästa klubbarna kan få dessa små fötter att vilja röra mark. Stillasittande kontorsjobb märks väl, inför nästa resa ska jag öva upp fötterna på att gå. Träning i sal i fotriktiga nikes duger visst inte. Nu. Vila. Med fötter insmetade i lotion. Utanför sitter ett gäng ungdomar o andas in rökheroin. God natt
Det här är ingen nattklubb i sammetspådrag. Det är schnitzel. Ja. Vi var tvungna. Nu toppar vi det hela med apfelstrudel vid Hacheschermarkt. I morgon kanske vi följer pappas tips på ostronbar...
Det här kan man bara stå ut med som fattig under tidsbegränsad period. Massa jobbiga turister som ska fotas ungdomar utklädda till soldater. Vi går gatan upp, parerar check point charlie och skyndar vidare...
Gött m tex mex. Gigantisk portion o bättre än ställets meny gav sken av. Bara mat för att somna Gott. I morgon blir det mat som snarare tilltalar gommen än magen.
Nu vet jag att min och mammas tolkning vad "city" innebär skiljer sig markant. Att hennes lugnt är mitt öde och att hennes bra är mitt dåligt. Vi bor så långt av väst man kan tänka sig när alla ställen jag vill hänga på ligger åt öst. Gatan är svart. Kolsvart. Och bara tanken på att gå hit kl 6 på morgonen eller att åka "hem om" är omöjlig. Jag har ont i fötterna men nu ska vi äntligen dricka vin. På en avkrok.
En inte så specifik karta på en inte så engelsktalande buss från Tegel. Mot ett hotell på ett gatunamn som inte finns? Fick ringa hem och fråga var fanken vi ska hoppa av. Adenauerplatz tydligen.
Copywriter på reklambyrå med adhd i fingrarna och Malmö under fötterna. Ler ofta, speciellt om det dukas fram kärleksfull mat. Jag är även Nöjesguidens krogredaktör.
